15
idag har jag jobbat kväll, hade fått ett sms av honom. Jag hade ju skrivit till honom imorse; hade du tänkt ignorera mig länge till, eller ?
han skrev; förlåt:( men det finns saker om mig du inte vet om, saker som jag skäms över att säga. Men du kommer inte att tro mig :(
jag var lite känslokall som svar, faktiskt.
svaret jag fick av honom sedan gjorde mig kall i hela kroppen, då menar jag verkligen hela. Fast samtidigt så blev jag lättad.
han hade ljugit för mig hela veckan, han sitter inne i norrköping.
Saken är att jag kan inte vara arg på honom, jag lider med honom istället.
Han lät så ledsen när han ringde mig, han bad om förlåtelse och innerst inne tror jag att han är världens bästa människa, jag vill inte tro något elakt om honom, jag kan inte göra det. Vi har pratat i över tre år !
jag har en klump i hjärtat, mest över att han ska sitta inne i fyra månader, med permision över jul..
jag är inte arg på honom, tyck det låter sjukt, men det finns en anledning till att han varit som han varit
och jag tyckte det var starkt gjort att han kunde ringa mig och förklara sig, det hade inte jag gjort.
ska man vänta i fyra månader, eller vad ?
han skrev; förlåt:( men det finns saker om mig du inte vet om, saker som jag skäms över att säga. Men du kommer inte att tro mig :(
jag var lite känslokall som svar, faktiskt.
svaret jag fick av honom sedan gjorde mig kall i hela kroppen, då menar jag verkligen hela. Fast samtidigt så blev jag lättad.
han hade ljugit för mig hela veckan, han sitter inne i norrköping.
Saken är att jag kan inte vara arg på honom, jag lider med honom istället.
Han lät så ledsen när han ringde mig, han bad om förlåtelse och innerst inne tror jag att han är världens bästa människa, jag vill inte tro något elakt om honom, jag kan inte göra det. Vi har pratat i över tre år !
jag har en klump i hjärtat, mest över att han ska sitta inne i fyra månader, med permision över jul..
jag är inte arg på honom, tyck det låter sjukt, men det finns en anledning till att han varit som han varit
och jag tyckte det var starkt gjort att han kunde ringa mig och förklara sig, det hade inte jag gjort.
ska man vänta i fyra månader, eller vad ?
14
igår pratade jag lite med honom, det gick käpp rätt åt helvete, mina tårar rann för kinderna och jag kom inte fram till något vettigt mer än att han nog inte vill ha med mig att göra eller något. Han kan inte ens svara på mina frågor om han ens menat det han sagt åt mig.
jag förstår fortfarande inte, det var han som ville träffas på direkten, det var han som sa att han saknade mig först, det var han som ville ses igen. Jag hade aldrig ens tänkt att träffa honom, varför gjorde jag det ?
idag funderar jag på att skriva till honom på facebook; saknad <3 och sen kan ju hans lilla ex se det, så blir det liv i luckan, för det är ju redan kört för mig, vad tycker ni ?
jag förstår fortfarande inte, det var han som ville träffas på direkten, det var han som sa att han saknade mig först, det var han som ville ses igen. Jag hade aldrig ens tänkt att träffa honom, varför gjorde jag det ?
idag funderar jag på att skriva till honom på facebook; saknad <3 och sen kan ju hans lilla ex se det, så blir det liv i luckan, för det är ju redan kört för mig, vad tycker ni ?
13
jag tror det är kört för min del nu, jag tror jag måste inse och gå vidare. Nu kan han inte ens svara mig på mina sms. Det verkar som om han tagit tillbaka exet och isåfall hatar jag verkligen att jag åkte till honom!
det var ju för fan han som ville ! =/
det var ju för fan han som ville ! =/
12
jag har fortfarande inte hört av mig , jag är på god väg att göra det.
Gjorde en "love" test på facebook, då kom han upp, detta publicerades,
och hans ex kommenterade ; "synd då att det är min pojkvän. Bättre lycka
nästa gång! "
jag vill inte höra av mig, men jag funderar på att göra det.
jag vill verkligen inte !
Gjorde en "love" test på facebook, då kom han upp, detta publicerades,
och hans ex kommenterade ; "synd då att det är min pojkvän. Bättre lycka
nästa gång! "
jag vill inte höra av mig, men jag funderar på att göra det.
jag vill verkligen inte !
11
har inte hört av honom på hela dagen, det börjar kännas i hjärtat, framförallt hjärnan..
Såklart har jag varit inne på hans facebook någon gång då och då, det stör mig !
jag tänker inte höra av mig
jag ska inte höra av mig
jag vill höra av mig
Såklart har jag varit inne på hans facebook någon gång då och då, det stör mig !
jag tänker inte höra av mig
jag ska inte höra av mig
jag vill höra av mig
10
Tackar så hemskt mycket för tipset, Kristine. Även om han inte är mitt ex, vi har börjat träffas.. Det var verkligen bra tänkt av dig. Jag har också tänkt väldigt många gånger att jag inte ska höra av mig, det slutar bara med att det kryper i hela min kropp, jag får svettningar och tillslut kan det komma tårar också. Jag psykar mig själv helt enkelt. För att ni ska förstå så kommer här ett utdrag från igår;
- jag saknade dig innan idag, tyvärr :(
- jag saknar dig med :(
- N, om vi ska ses får du säga till.
- okej :)
- det verkade inte så populärt?
- Är lite upptagen, kollar film med en polare. Skriver sen. :) Puss
man accepterar inte ett sådant svar, är det en tjej ? Tjejen från facebook kanske?
han har fortfarande inte skrivit till mig och nu funderar jag skarpt på att inte skriva
alls, jag vill, jag vågar, men kan jag ? det är just det där, jag måste låta telefonen vara.
- jag saknade dig innan idag, tyvärr :(
- jag saknar dig med :(
- N, om vi ska ses får du säga till.
- okej :)
- det verkade inte så populärt?
- Är lite upptagen, kollar film med en polare. Skriver sen. :) Puss
man accepterar inte ett sådant svar, är det en tjej ? Tjejen från facebook kanske?
han har fortfarande inte skrivit till mig och nu funderar jag skarpt på att inte skriva
alls, jag vill, jag vågar, men kan jag ? det är just det där, jag måste låta telefonen vara.
9
jag känner en känsla av panik. Igår var det en dag då jag, min syster och hennes kompis bestämde oss för att gömma våra telefoner, just av anledningen att inte höra av oss till han med stort H. Det kändes i kroppen ska ni veta, men jag blev klart glad på kvällen när jag såg ett sms av honom. Inte lika glädjande var smset, han hade mycket runt omkring sig osv och visste därför inte vad han ville med livet. OKEJ ! jag hatar det där. Sen säger han ; men vi får ses snart, jag saknar dig. Hur kan man säga så då?
ännu mer hatar jag facebook, var en tjej som hade skrivit ; "graaohw sötnos ;)" till honom där. Vart kommer hon ifrån, vem är hon ? Aldrig sett henne förut. Givetvis hade hans ex kommenterat ; vad fan vill du ? Hitta dig egna killar! nu är min fråga, vad vill dom båda? är det inte min tur nu ?
jag gillar inte att jag har det där ; måste-gå-in-och-se-vad-andra-skriver-beteendet.
På onsdag nästa vecka ska jag ge mig av till en psykolog på ungdomsmottagningen för ett bedömningsmöte, jag vill inte ha det såhär längre och tänker försöka!
har du varit på ett sådant möte?
ännu mer hatar jag facebook, var en tjej som hade skrivit ; "graaohw sötnos ;)" till honom där. Vart kommer hon ifrån, vem är hon ? Aldrig sett henne förut. Givetvis hade hans ex kommenterat ; vad fan vill du ? Hitta dig egna killar! nu är min fråga, vad vill dom båda? är det inte min tur nu ?
jag gillar inte att jag har det där ; måste-gå-in-och-se-vad-andra-skriver-beteendet.
På onsdag nästa vecka ska jag ge mig av till en psykolog på ungdomsmottagningen för ett bedömningsmöte, jag vill inte ha det såhär längre och tänker försöka!
har du varit på ett sådant möte?
8
det där med att skicka första smset kan vara väldigt jobbigt, vad ska jag skriva.
Vill han att jag ska skriva ? Tycker han att jag är jobbig? Han har iallafall inte
skickat på hela dagen, han är arbetslös och skickar alltid sms annars. Vad är det
som gör att han inte skickar till mig? Har han kanske fullt upp idag också ? ska jag
kanske låta det gå, se hur lång tid det tar tills han skickar till mig, om han ens gör det?
Nu har han inte varit inne på msn sen jag var hos honom, han som alltid är det annars
och brukar heta ; intehär. Det är inte sig likt och jag börjar tänka på allt lustigt. I måndags
hette han till och med på msn ; soooooooover, samt tänker på dig (du vet vem) och tydligen
var det mig. Det är därför jag blir så himla fundersam.
Hans ex håller på att skriva till honom på facebook, för hon vet inte att vi träffats, så hon försöker
få mig att tro att dom fortfarande är tillsammans. jag vill ju veta vad han tycker, kan man fråga det rakt ut?
min stora fråga är ;
ska jag skicka ett sms till honom ?
Vill han att jag ska skriva ? Tycker han att jag är jobbig? Han har iallafall inte
skickat på hela dagen, han är arbetslös och skickar alltid sms annars. Vad är det
som gör att han inte skickar till mig? Har han kanske fullt upp idag också ? ska jag
kanske låta det gå, se hur lång tid det tar tills han skickar till mig, om han ens gör det?
Nu har han inte varit inne på msn sen jag var hos honom, han som alltid är det annars
och brukar heta ; intehär. Det är inte sig likt och jag börjar tänka på allt lustigt. I måndags
hette han till och med på msn ; soooooooover, samt tänker på dig (du vet vem) och tydligen
var det mig. Det är därför jag blir så himla fundersam.
Hans ex håller på att skriva till honom på facebook, för hon vet inte att vi träffats, så hon försöker
få mig att tro att dom fortfarande är tillsammans. jag vill ju veta vad han tycker, kan man fråga det rakt ut?
min stora fråga är ;
ska jag skicka ett sms till honom ?
7
I torsdags skulle jag sova hemma hos N, han ville träffa mig igen och jag ville ju klart träffa honom. Enligt mig var det verkligen inte meningen att jag skulle fatta tycke för honom, vi har ju varit vänner sålänge. Jag skulle ju träffa någon annan, hade jag tänkt. Iallafall så hade han skickat till mig i veckan där att han saknade mig osv. Såklart blev jag glad och smälte som glass i solen. Han hämtade mig på stationen där han bor. Sen körde vi hem till honom och tittade på tv och så. Hans telefon ringde stup i kvarten, mina tankar var ; är det exet? Hans pappa ringde och ville ha hjälp med ett släp, jag stannade hemma i hans lägenhet och tittade på tv. Han var borta ungefär 2,5 timmar. Men ändå skickade han och frågade om jag klarade mig och så. När han kom hem tittade vi på film och sedan var det dags att sova. Vi hade inte pussats eller kramats en enda gång och jag började såklart tänka ; han vill inte ha mig här egentligen. Sen gick vi och la oss, vi låg där och pratade och till slut säger han ; kan jag inte få en RIKTIG kram ? detta ledde klart till en och annan kyss. Oftast på mina initiativ, han var nog trött och ville sova. Efter ett tag lät jag honom sova, jag ville ju klart inte förstöra något. På morgonen gick han upp, vi tittade på tv och bara tog det alldeles lungt. Hans ex ringde två gånger och han blev arg på henne. När jag skulle åka hem så körde han mig till stationen, gick med mig till perrongen och vi sa knappt något. När tåget kom så kramades vi och det blev en vanlig puss.
Det räckte att dörrarna stängdes så började mina tankar sätta igång i en väldig takt. Jag fick dåligt samvete och började ana att jag gjort något fel. Ville han inte träffa mig mer, vad ska jag göra ?
svettningarna började komma, handsvetten ska vi inte prata om, den är värst. Jag skulle kunna sitta där på tåget och gråta mig fram hela resan. På kvällen skulle han till någon vän och dricka lite öl. Jag ljög ihop att jag med skulle ut, jag ville inte verka som någon tråknörd, det var ju fredag ! Han skickade vid 5 på morgonen när han kom hem att han haft det bra och sådär.
I lördags hade jag lite tankar, såklart. Skulle jag höra av mig till honom eller hur skulle jag göra? Jag skickade till honom, han förklarade för mig att han är en person som säger en sak och menar det. Efter lite psykotankar och sådär, så gick jag och la mig. Ville inte ens veta vad han gjorde den natten.
I söndags gav jag min mobil till min syster som fick gömma den, för jag ville inte skicka sms till honom, jag känner mig ivägen om jag skickar hela tiden, även om jag vet att han har sin mobil med sig överallt. Jag klarade mig till 23 på kvällen. Då skickar jag iväg ; hoppas du haft en bra dag:) puss , efter ett tag får jag ett svar; detsamma :) haft fullt upp hela dagen så glömt att skicka :( puss .
vad tror ni en människa som mig tänker då ? Exakt alla hjärnceller börjar explodera och ha sig , nästan så att det gör ont i hela huvudet. jag gick och la mig, försökte att inte tänka på honom.
Det räckte att dörrarna stängdes så började mina tankar sätta igång i en väldig takt. Jag fick dåligt samvete och började ana att jag gjort något fel. Ville han inte träffa mig mer, vad ska jag göra ?
svettningarna började komma, handsvetten ska vi inte prata om, den är värst. Jag skulle kunna sitta där på tåget och gråta mig fram hela resan. På kvällen skulle han till någon vän och dricka lite öl. Jag ljög ihop att jag med skulle ut, jag ville inte verka som någon tråknörd, det var ju fredag ! Han skickade vid 5 på morgonen när han kom hem att han haft det bra och sådär.
I lördags hade jag lite tankar, såklart. Skulle jag höra av mig till honom eller hur skulle jag göra? Jag skickade till honom, han förklarade för mig att han är en person som säger en sak och menar det. Efter lite psykotankar och sådär, så gick jag och la mig. Ville inte ens veta vad han gjorde den natten.
I söndags gav jag min mobil till min syster som fick gömma den, för jag ville inte skicka sms till honom, jag känner mig ivägen om jag skickar hela tiden, även om jag vet att han har sin mobil med sig överallt. Jag klarade mig till 23 på kvällen. Då skickar jag iväg ; hoppas du haft en bra dag:) puss , efter ett tag får jag ett svar; detsamma :) haft fullt upp hela dagen så glömt att skicka :( puss .
vad tror ni en människa som mig tänker då ? Exakt alla hjärnceller börjar explodera och ha sig , nästan så att det gör ont i hela huvudet. jag gick och la mig, försökte att inte tänka på honom.
6
då kommer vi till situationen där jag befinner mig just nu i livet. Det är också härifrån som jag kommer att
fortsätta att blogga sedan, som ni kanske förstår. (varning för lång historia)
För bara några veckor sedan (tre ungefär) så har jag desperat velat ha någon pojkvän att kunna mysa med,
ni vet bara kärleken. Plötsligt dök det upp tre alternativ i mitt liv. Ni ska få lite inside information om de alla
tre;
F - född 1991 och väldigt framåt, bor i Skåne. Han är inte den snyggaste om man säger så. Väldigt på och vill träffas, men verkar ändå inte så värst seriös. Oftast så skickar han sms som ; sötnos, snygging osv. För min del känns han förung, även om det bara är två månaders skillnad så tycker jag det känns konstigt om jag skulle träffa någon som är yngre än jag själv. vi har pratat i ca 2 månader
C - född 1985, bor i skåne och vill träffas. Han är väldigt snäll, nästan för snäll. Jag tror nästan att han och jag är likadana, man vill ha koll lite på varandra, göra mycket tillsammans och föredrar en hemmakväll framför en utgång. Han är fem år äldre, en mogen typ som kanske skulle vara bra för mig? vi har pratat ca 3 veckor
N - född 1988, bor i skåne. Vi har pratat i över 3 år, han träffade en flickvän som var väldigt anti mig, trots att jag och han bara pratade på en vänskapsnivå. Jag tror det var förra året som han ville ha mitt nummer och vi skickade sms, en gång ringde han mig också. Detta satte liv i luckan då jag fick mail(inte första gången) av flickvännen att jag skulle låta honom vara. Hon hade kollat hans räkning om han ringt mig. För lite mer än en månad sen gjorde han slut med henne, på riktigt. För två veckor sedan skickade han sms till mig och frågade när vi skulle ses, då hade vi inte pratat på ett tag. Jag blev paff, men förra söndagen körde han och hämtade mig. Sammanlagt den dagen körde han 30 mil för min skull. Det var lite som på film, vi stod i regnet och pussades när han skulle lämna mig, klockan hann bli 5. han skickade sms om att jag var en toppentjej osv.
5
den tredje historian är nog också den mest patetiska, om det är det rätta ordet, vill säga.
Det var en kille från sthlm som jag fick kontakt med, han var dessutom dundersnygg och
då menar jag verkligen snyggast föralltid liksom. Jag tänkte direkt att han därför inte var
något för mig. Jag började inbilla mig att han var med en massa andra tjejer, trots att han
skickade en söt nalle till mig i julklapp, utan att vi ens setts. Ja, jag blev till och med svartsjuk
innan vi ens hade träffats. I efterhand har jag dock haft rätt, han hade tydligen varit "tillsammans"
med en uppe i sthlm samtidigt som han var nere hos mig i Skåne hemma hos min familj. Ett
distans förhållande är verkligen inget att rekommendera om man är som mig, fy fan vad dåligt
jag mådde under denna period som ändå varade i några månader. Varje dag gå runt med en
klump i magen om man har fått ett sms eller inte. I mars lämnade han mig, bara någon dag efter
att jag bokat min biljett till sthlm för att åka upp till honom. Jag var sjukt ledsen, kunde varken
äta, vara vaken, knappt andas. Dagen efter tvingade mina vänner mig med ut för att festa inför
studenten, det är nog det bästa jag gjort i mitt liv.
svartsjukan var nog att han inte orkade med mig, jag ville veta vad han gjorde allt för ofta, kanske.
Det var en kille från sthlm som jag fick kontakt med, han var dessutom dundersnygg och
då menar jag verkligen snyggast föralltid liksom. Jag tänkte direkt att han därför inte var
något för mig. Jag började inbilla mig att han var med en massa andra tjejer, trots att han
skickade en söt nalle till mig i julklapp, utan att vi ens setts. Ja, jag blev till och med svartsjuk
innan vi ens hade träffats. I efterhand har jag dock haft rätt, han hade tydligen varit "tillsammans"
med en uppe i sthlm samtidigt som han var nere hos mig i Skåne hemma hos min familj. Ett
distans förhållande är verkligen inget att rekommendera om man är som mig, fy fan vad dåligt
jag mådde under denna period som ändå varade i några månader. Varje dag gå runt med en
klump i magen om man har fått ett sms eller inte. I mars lämnade han mig, bara någon dag efter
att jag bokat min biljett till sthlm för att åka upp till honom. Jag var sjukt ledsen, kunde varken
äta, vara vaken, knappt andas. Dagen efter tvingade mina vänner mig med ut för att festa inför
studenten, det är nog det bästa jag gjort i mitt liv.
svartsjukan var nog att han inte orkade med mig, jag ville veta vad han gjorde allt för ofta, kanske.
4
då var det dags för den andra historian. Det var en kompis till mig som visat mig för en kille.
Han skickade sms till mig om att han ville äta middag med mig någonstans. Han var jättegullig
mot mig, ni vet sådär som nästan är obligatoriskt om man ska få en tjej på fall, jag fastnade
väldigt snabbt, som vanligt. Vi träffades och jag blev lite osäker, han bodde 12 mil ifrån mig och
jag kunde inte träffa honom när som helst och givetvis ledde detta till lite svartsjukedrama, hur
många kunde inte han vara med när jag inte var där, liksom. Det blev väldigt sjukligt, han jobbade
som tågkonduktör och utan att tänka på att det ibland kunde vara mycket folk som åkte, så blev jag
ledsen när han inte svarade på mina sms, även om han jobbade. Jag blev lämnad, för andra gången
i rad, som ni säkert förstår.
3
Min allra första dejt som jag skulle på var sjukt spännande och nervöst,
eftersom jag är en person med mindre bra självförtroende så träffade jag
honom såklart via internet! Redan innan jag ens hade träffat honom så började
det där, jag hade fått "känslor" för honom och blev arg/ledsen när andra tjejer
skrev till honom, jag kunde gå in och kolla upp det flera gånger på en dag.
Det var precis som att det där kontrollbehovet eller egentligen bekräftelsen jag
var ute efter. Jag ville vara ensam om honom. Om det var tjejkompisar eller inte
det vet jag inte än idag.
Efter att jag varit hos honom en gång, så trodde jag verkligen att det skulle bli vi,
jag tror att jag inbillar mig att jag lever i en film och att allt kan gå lika snabbt.
Andra gången hade vi sex, han tog min oskuld och då var jag säker, klart han vill
vara tillsammans med mig, annars hade vi väl inte haft sex? Så var det inte, han
ville inte vara tillsammans och jag blev grymt sårad. Mest sårad var jag nog på grund
av att jag hade för stora förhoppningar, förtidigt.
eftersom jag är en person med mindre bra självförtroende så träffade jag
honom såklart via internet! Redan innan jag ens hade träffat honom så började
det där, jag hade fått "känslor" för honom och blev arg/ledsen när andra tjejer
skrev till honom, jag kunde gå in och kolla upp det flera gånger på en dag.
Det var precis som att det där kontrollbehovet eller egentligen bekräftelsen jag
var ute efter. Jag ville vara ensam om honom. Om det var tjejkompisar eller inte
det vet jag inte än idag.
Efter att jag varit hos honom en gång, så trodde jag verkligen att det skulle bli vi,
jag tror att jag inbillar mig att jag lever i en film och att allt kan gå lika snabbt.
Andra gången hade vi sex, han tog min oskuld och då var jag säker, klart han vill
vara tillsammans med mig, annars hade vi väl inte haft sex? Så var det inte, han
ville inte vara tillsammans och jag blev grymt sårad. Mest sårad var jag nog på grund
av att jag hade för stora förhoppningar, förtidigt.
2
alla vill ha en pojkvän, det är jag nästan säker på. Det är inte lika många som blir drabbade av svartsjuka..
Många tänker att om man är svartsjuk så visar det på att man tycker om personen och gör allt för att man vill
vara med just honom, tills det går över en gräns där man enbart förstör för sig själv, som jag lyckats göra. Nu
kan jag inte längre tänka klart, jag går och ser bilder framför mig, vad kan han göra? Menar han det han säger?
Är det sant att han inte vill ha tillbaka sitt ex? osv.
jag tänkte att jag skulle ge er mina tre "kärlekshistorier" under det senaste året, för att se om detta kan vara en anledning, jag vet inte. För att sedan ge er min fjärde, pågående situation.
men först, en snabb presentation av mig;
Född 90
bor i skåne
första dejten var 2007
arbetslös
Många tänker att om man är svartsjuk så visar det på att man tycker om personen och gör allt för att man vill
vara med just honom, tills det går över en gräns där man enbart förstör för sig själv, som jag lyckats göra. Nu
kan jag inte längre tänka klart, jag går och ser bilder framför mig, vad kan han göra? Menar han det han säger?
Är det sant att han inte vill ha tillbaka sitt ex? osv.
jag tänkte att jag skulle ge er mina tre "kärlekshistorier" under det senaste året, för att se om detta kan vara en anledning, jag vet inte. För att sedan ge er min fjärde, pågående situation.
men först, en snabb presentation av mig;
Född 90
bor i skåne
första dejten var 2007
arbetslös
1
nu har även jag, som så många andra skaffat mig en helt anonym blogg. Anledningen till att bloggen är anonym är just för att jag är rädd för folk, inte folk på det sättet utan mer för vad folk ska tycka om mig om jag säger vem jag är. Iallafall så tänker jag köra en sånhär liten á la AA-möte;
Hej, mitt namn är X och jag är lider av svartsjuka.
Detta är ett hemskt fenomen och det har också förstört en del chanser i mitt liv om att få ha en underbar pojkvän.
Jag kommer här i min blogg att berätta för er exakt hur jag tänker och vad jag känner, direkt från hjärtat. Som ni kommer att förstå så skämms jag över mitt beteende och det är ännu en anledning till att jag är anonym.
i bloggen får ni gärna ge mig tips och råd, det är det jag vill !
Hej, mitt namn är X och jag är lider av svartsjuka.
Detta är ett hemskt fenomen och det har också förstört en del chanser i mitt liv om att få ha en underbar pojkvän.
Jag kommer här i min blogg att berätta för er exakt hur jag tänker och vad jag känner, direkt från hjärtat. Som ni kommer att förstå så skämms jag över mitt beteende och det är ännu en anledning till att jag är anonym.
i bloggen får ni gärna ge mig tips och råd, det är det jag vill !
